Nyhetsbrev 2013: 2. Skogsträdgården på Holma 2013-09-30. BÄRFIS – Barns upptäckar- och skaparglädje med naturen – jordobservatorium och humlebon. Familjedag – äppelmustning och toppribbkupa. Text om Nötodlingsprojekt. Lindens betydelse i skogsträdgården.

Hej!

Du är fortfarande med på e-postlistan!

Det är möjligt att du har undrat om du har fallit bort från e-postlistan, därför att du inte har fått något nyhetsbrev på länge. Det har du alltså inte! Det är så mycket roligt på gång så att jag helt enkelt inte har hunnit få ihop något brev. Här kommer det i alla fall! Nu skall vi nog få igång flödet igen genom att fler är med och skriver.

I det här nyhetsbrevet skriver Johanna Johansson om Familjedagen den 6 oktober, Britta Nylinder, som har skrivit rapporten ”Nötodling i Sydsverige”, skriver något om vad hon kom fram till och Arne Jansson lyfter lindens betydelse i skogsträdgården.

 

Aktiviteter i Skogsträdgården

Bärfis

I förra nyhetsbrevet, i februari, berättade jag att vi hade beviljats pengar för projektet ”BÄRFIS – Barns upptäckar- och skaparglädje med naturen”. Nu har vi varit igång ett tag. Det har varit en intensiv och lärorik period! Det kommer skolklasser (åk1-4) till Skogsträdgården, där de bl.a. arbetar med miniprojekt i grupper på 5-6 personer. Det har satts upp fågelholkar, byggts bon för solitärbin och humlor, håller på att byggas en odlingsmur (tillika insektshotell) och ett ”jordobservatorium”, har anlagts en fjärilsrabatt, en torräng och en odlingslimpa. Detta är lika lärorikt och spännande för oss som för barnen. Vi upptäcker och skapar tillsammans! http://www.barfis.se/

Mat är naturligtvis ett genomgående tema i projektet. Därför har vi anlitat hjälp för att kunna bygga vidare på uteköket. Just nu håller pizzaugnen på att färdigställas. Sedan blir det en ”rocket stove”.

 

Söndagen den 6 oktober: Familjedag.

Den 6 oktober, klockan tio till fyra, blir det en extra händelserik aktivitetsdag på Holma. Det blir en Familjedag då alla, stora och små, skogsträdgårdsvänner och nya besökare är välkomna att vara med att upptäcka och hjälpa till i skogsträdgården. Under dagen blir det äppelmustning. Man kan ta med äpplen hemifrån om man vill, eller skörda i skogsträdgården. Flaskor för musten kan vara bra att ha med sig. Vi kommer också bjuda på soppa och bröd vid elden och vill man ha med sig något att grilla så går det också bra. Dusco Bojic som är passionerad ”beeguardian” och arbetar med s.k. naturlig biodling kommer under dagen att hålla en workshop om hur man bygger en topplistkupa. På Duskos blogg kan man läsa mer om detta; www.cheguebeeapiary.blogspot.se. Klockan ett blir det guidning i skogsträdgården. Det kommer säkert vara många som är i skogsträdgården för första gången så om det är någon som varit med förr och vill visa/ berätta något eller hjälpa till att hålla i någon arbetsinsats under dagen så är det jättevälkommet! Hör gärna av er till Johanna i så fall, johanna_s_johansson@hotmail.com. Det kommer att gå en buss från Malmö till Skogsträdgården, vill du åka med där så kolla med Johanna om det finns platser kvar.

 

Andra aktivitetsdagar i höst:

Söndagen den 20 oktober

Söndagen den 3 november

Söndagen den 17 november. Tema ”Nötodling i Sydsverige”. 13:30 – 15:00 berättar Britta om vad hon har kommit fram till. (Se nedan.)

Nötodling i Sverige

De växter som ger nötter är spännande att odla eftersom de ger något som ofta är protein och fettrikt till skillnad från de flesta andra typiska skogsträdgårdsväxterna. Det finns många olika nötträd att odla i Sverige, till exempel valnöt, kastanj, brödgran, cembratall och så klart vår inhemska hasselnöt, Corylus avellana, som vuxit i vårt land ända sen värmetiden, för 9500 år sedan. Förr var hassel en viktig växt både som föda men också av ekonomisk betydelse. På 1600-talet exporterades till exempel varje år 1000-2000 tunnor hasselnötter från Sverige till Nederländerna. Sedan dess har hasselodlingarna i Sverige minskat i antal. Den sista hasselodlingen i Sverige var troligtvis Norrviken vid Båstad som upphörde i mitten av 1900-talet och idag finns så vitt jag vet ingen kommersiell odling i vårt land. I Danmark finns det ett par hasselodlingar där främst nötter av sorten ‘Lambert Filbert’ odlas. Dessa avlånga nötter kommer i klasar om 4-5 nötter och har ett vackert svepe. De skördas när nötterna fortfarande är gröna och sitter kvar på trädet och säljs sedan för färskkonsumtion. Hassel kan odlas i de flesta jordar men på många ställen i Sverige kan frost i blomningen vara ett problem för nötproduktionen. Hassel är trots detta den mest pålitliga nöt som vi kan odla i Sverige och det är egentligen konstigt att det inte är fler som odlar den. Det finns flera odlingsvärda sorter som ‘Cosford’, ‘Waterloo’, ‘Nottingham Prolific’, ‘Jättenöt från Halle’ mm.

Om du vill veta mer om odling av hassel så kan du gärna läsa ”Nötodling i Sydsverige” som är en rapport med syftet att sprida intresse och kunskap om nötodling. Maila nylinder.britta@gmail.com (Du kan som sagt också komma på aktivitetsdagen den 17 november)

Sallatslinden
När vi för snart tio år sedan diskuterade vilka växter som
skogsträdgården skulle innehålla så enades vi om att de riktigt stora
träden inte kunde rymmas i denna relativt småskaliga trädgård. Efter
en tid blev ändå avsaknaden av en lind för svår så trots att Sveriges
näst största träd är en lind med 9,6 meters stamomfång så valde vi att
plantera en sådan, men något mindre, strax söder om den blivande
odlingsmuren.

Vår avsikt var att den skulle hållas helt liten och fungera som
”sallatslind” då åtminstone de unga bladen passar utmärkt som sallad.

Linden tål ju också en mycket hård beskärning så den kommer att kunna
leverera ofantliga mängder salladsblad under hela växtsäsongen med en
minimal arbetsinsats.

Linden som levererades var ett vackert stamträd som vi dock efter
några år, på ett ganska grymt sätt, kapade av på endast en halv meters
höjd. Under åren som följde utvecklades den till ett frodigt,
flerstammigt, träd som i år åter blivit mellan tre och fyra meter
högt. Det hade också fått en mycket omfångsrik krona som gick ända ned
till marken.

Nu var det åter dags för en radikal beskärningsinsats. Endast en av
stammarna har sparats och dessutom kapats på ca 1.5 meters höjd och
skall i fortsättningen endast tillåtas att leverera ”plocksallat”.
Några av de lägst sittande grenarna har grävts ned och skall bilda
avläggare för kommande behov.

De andra armstjocka stammarna har lagts i vår lilla å för att senare
användas för basttillverkning.

När linden behandlas så här kommer den naturligtvis inte att kunna
blomma och nyttjas till lindblomste men även bladen ger ett spännande
mörkt brunrött te som är gott och knappast behöver sötas. Bladen kan
också kokas som spenat.

Lindar kan ju bli mer än 1000 år gamla så sallaten kommer att räcka
till många generationer skogsträdgårdsbesökare!

Tror
Arne Jansson

Bästa hälsningar från oss i Skogsträdgården

via Esbjörn Wandt